Listan av personliga ”vänner” på Facebook, såväl som på andra sociala nätverksajter, tenderar tyvärr ofta att växa sig ohanterlig. Varför kan man undra? Andrew Chen förklarar runt beteendet att lägga till nya vänner:
If you ask people where “adding a friend” fits into the spectrum of interaction, where do they put it?
That’s right: They put it in the very beginning as the EASIEST and LEAST burdensome interaction they have with people. So in fact, if you don’t know someone at all, or you are just acquaintances with them, the first thing you do is add them to your friends.
And folks, that is not much of a filter at all
Andrew Chen – Why your friends list get polluted over time (2007-12-15) (via Torstensson)
Den enklaste sociala interaktionen är alltså att lägga till nya vänner. Och vi gillar ju minsta motståndets lag. Därför lägger vi hellre till än vän även om man egentligen inte känner dem, än att t.e.x. skriva en rad till en vän man redan har. När antalet ”vänner” dessutom övergår det magiska Dunbar-numret 150 blir det problem:
Dunbar’s number, which is 150, represents a theoretical maximum number of individuals with whom a set of people can maintain a social relationship, the kind of relationship that goes with knowing who each person is and how each person relates socially to every other person.
Wikipedia – Dunbar’s number
Med för många kontakter och vänner som du inte känner blir nätverket inte lika intressant längre. Jag antar att det är då man byter nätverkssajt eller återgår till att slösurfa på Aftonbladet som verkar vara ett populärt alternativ.
Själv är jag inte speciellt aktiv på Facebook längre, men det kan lika gärna bero på att nyhetens behag har lagt sig som att jag har “för många vänner”. Vad tror ni om ovanstående teorier?
[tags]facebook, sociala nätverk, dunbars nummer[/tags]
Mr. Brooks handlar om en framgångsrik familjefar med en mörk hemlighet – han har ett behov att döda. Kevin Costner spelar huvudrollen som försöker kämpa mot sin inre drift.
Denna nervkittlande thriller föll mig helt på läppen. Den är smart och mörk med många intressanta karaktärer. Jag är inget Dexter-fan, men man kan inte ungå att göra vissa kopplingar till tv-serien: Hur dödandet är en svårhindrat begär och även har en tradition i familjen.
Det var längesedan jag såg en film med Costner, men jag måste säga att han imponerar. Han lyckas vara kylig och mänsklig samtidigt, och samarbetet med William Hurt är riktigt bra.
Det bjuds på en och annan överraskning – planteringarna är inte övertydliga vilket är skönt. Och slutet ger härligt kalla kårar. Jag rankar Mr. Brooks som en av de bästa filmer jag såg 2007!
[tags]mr brooks, kevin costner, william hurt, demi moore, dexter, massmördare[/tags]