lillbra.se

Länkar överallt och ingenstans

Att se vad som är länkar och inte på en sida är tyvärr inte alltid så enkelt. Det konstaterade både Jonathan Nicol och Johan Berndtsson förra veckan i inläggen Link hide-and-seek och Alla länkar i blått, eller rött… eller grått.
De hänvisar till skärmdumparna nedan. Tror du dig kunna se vad som är länkar i följande urklipp? (Facit sist i detta inlägg)

För att undvika sådan här förvirring för användarna bör länkar tydligt utmärkas.
De bör – med undantag för menyer – vara understrukna och ska ha en färg som avskiljer dem från annan text.

Apropå länkning är det tydligen många informatörer som tror att man inte kan använda länkar inne i en text utan att man istället ska samla länkarna i slutet, som fotnötter. Detta råd finns bland annat i kompendiet Att skriva för webben. Men Johan Berndtsson har intervjuat författaren till kompendiet, Jonas Söderström, som nu berättar att rådet inte är fullt så aktuellt längre:

Nu tycker jag också det [länkar i texten] är en bra hjälp för att skicka läsarna till rätt information snabbt. Och man kan ofta komprimera ett referat genom en att bara ge en länk.
Och tydliga länkar bidrar numera också till textens trovärdighet, tycker jag: när jag ser länkarna ser jag dem som hänvisningar till verkliga källor, som jag kan kolla. Bloggandet har påverkat mig här.

inUseful – Länkar direkt i texten (2007-02-22)

Mer om länkning kan du läsa i mitt inlägg Konsten att länka.
Här kommer facit till skärmdumparna – länkarna är gulmarkerade.

[tags]länkar, länkning, användbarhet[/tags]

AI i nya IA

Tidigare i veckan nämnde jag att taggar är föregångare till nästa generations informationsarkitekturer (IA) på sajter. Då kanske någon undrar hur denna nästa generation kommer att se ut?
En viktig faktor till framtidens arkitektur är att besökarna inte bara kommer in via förstasidor längre. Per-Åke Olsson skriver om hur allt fler kommer in på olika sidor på sajten och från olika ställen – sökmotorer, RSS, andra länkar:

Då duger det inte att rita prydliga flödesscheman över hur det är tänkt att man ska navigera. Besökarna kommer ändå att göra precis som de vill och de kommer att göra på många olika sätt. Frågan är vilka ingredienser man behöver för att koka ihop en sajt som faller alla dessa typer av besökare på läppen.[…] Målet är att var än besökaren än börjar ska han eller hon hitta något nytt att klicka på.[…] Genom att presentera ett smörgåsbord med relaterat, lockande och färskt material på alla sidor kan man få besökarna att stanna kvar några klick till.

Webbomedia – Optimera för ickelinjärt surfande (2007-01-04)

Sajten måste alltså struktureras för ett ickelinjärt surfande. Hur detta kan göras har Jesse James Garretts teorier om. Fredrik Wackå skriver om Garretts genomgång på reboot8 där han tog upp just hur en framtida informationsarkitektur kan skapas:

Nästa generation, menar Garrett, handlar om att gå från explicit användarbyggd arkitektur till implicit. Systemen ska förstå användarnas val och anpassa arkitekturen efter dessa. Amazon har redan kommit långt, som vi vet, men Garrett föreföll tycka att även Amazon var på ett ganska tidigt stadium i utvecklingen. Slutsatsen: Vi går mot en framtid med algoritmisk informationsarkitektur. […] Om inlärning byggs in i systemen blir varje besök ett test och varje besökare en försöksperson. Webbplatsen utvecklas hela tiden.

Fredrik Wackå – Taggar föregångare till nästa generations IA (2006-06-04)

Vad vi går mot är en form av artificiell intelligens (AI) på sajten som presenterar ett innehåll som den tror att den unika användaren är intresserad av just för tillfället. Allt innehåll skulle till exempel kunna baseras på var användaren kommer ifrån (geografiskt och från vilken annan sida), vad besökaren gjort tidigare på sajten, vad andra besökare gjort tidigare på sajten, o.s.v..
Tänk er funktionen, som e-handelssajter ofta använder, där man ser vad andra har köpt som handlat samma produkt som en själv. Så, fast mer avancerat och heltäckande.
Tiden då man kan guida en användare genom att säga ”Gå in här och klicka på länken till höger” kanske snart är förbi, eftersom man har ingen aning om vad just den besökaren ser.
[tags]informationsarkitektur, navigation, artificiell intelligens, AI[/tags]

Framtidens sätt att surfa

Så här i slutet av veckan när musarmen smyger sig på funderar man om det inte snart är dags att börja använda något annat sätt att interagera med datorn – musen har ju några år på nacken. 43 för att vara exakt. Förhoppningsvis kommer vi inte behöva sitta och klicka oss fördärvade framför skärmen i framtiden. Inspiration borde istället hämtas från handkontrollen till Wii, Nintentos nysläppta tv-spelkonsol, som med olika sorters rörelsesensorer känner hur du rör den i tre dimensioner (istället för musens två). Eller från Jeff Hans multi-touch-skärm där du kan påverka flera delar av gränssnittet samtidigt med händerna (via inUseful).

Kanske kommer inte bara det fysiska sättet vi interagerar ändras utan även metaforerna för gränssnittet. Med succén för virtuella världar som Second Life och World of Warcraft i bakhuvudet, blir en fantasifull gissning att också webben utvecklas till en sorts virtuell värld där vi mer ”kroppsligt” tar oss runt på olika sajter.
Två exempel, som skulle kunna peka mot en sådan trend, är 3BVillages, där man kan navigera runt mellan olika webbsidor i 3D-miljö, och den nya sökmotorn Pagebull som visar upp sökresultatet genom bilder på hur sajterna ser ut.
Men förmodligen är jag ute och cyklar här. Ur ett tillgänglighetsperspektiv skulle något sådant vara katastrof. En liten research visar dessutom att liknande försök redan gjorts i början på 1990-talet med dåliga erfarenheter:

Aftonbladets sajt hade till exempel ett upplägg där besökaren möttes av en bild på huset där Aftonbladet görs. Genom att klicka på entrédörren flög man in i byggnaden och kunde sedan flyga vidare runt omkring på sajten. Trygg Hansa hade ett liknande upplägg med en hiss där man tryckte på olika knappar och flög runt i försäkringscyberrymden. Inget av detta fungerade såklart överhuvudtaget. [...] Det största problemet med att använda vr (virtual reality) för webben är att metaforerna som används där helt enkelt är för komplicerade för att vi ska förstå dem.

idg.se Virtuell verklighet blev aldrig verklighet (2006-11-04)

Det visade sig alltså vara alldeles för bökigt och svårt att förstå ett sådant upplägg. Hur som helst borde åtminstone ett substitut till musen kunna vara möjligt. Tills dess får jag lära mig lite fler snabbkommandon på tangentbordet.[tags]interaktion, mus, virtual reality[/tags]