lillbra.se

Vilken sorts programmerare är du?

Förra veckan skrev Robert Nyman om den osynliga kodaren, som utan någon uppmärksamhet eller uppskattning ser till att saker och ting funkar. Kanske inte den roligaste gruppen av utvecklare att tillhöra, men det finns många andra sorter. Jag har fritt översatt Scott Hanselmans lista över nya stereotyper av programmerar (via Code Odyssey):

• Klipp- och klistrakillen: kan inte programmera men är en hejare på ctrl+c och ctrl+v.
• Google-snubben: spenderar hellre tid att googla efter en lösning än att koda en själv.
• MSDN-experten: har memorerat alla namespaces och api:er.
• Visio-chefen: har ”erfarenhet” av programmering, men kör allt i Visio nu och tycker att det borde gå att koda vidare på.
• Överexalterade grabben: använder allt pre-alpha och not-for-external-use som går att få tag på.
• Fantastiska men ointresserade programmeraren: är en gud på att utveckla och en stor tillgång, men vill inte sitta en sekund mer än nödvändigt framför skärmen.
• Heta potatis-killen: experten på att skylla ifrån sig, tar aldrig på sig något.
• Ajax ajax ajax: har ett obotligt behov att få in javascript och ajax i varenda lösning.
• F.d. html-kodaren: med FrontPage-bakgrund som tar sig vatten över huvudet i Visual Studio.
• Den överdrivna optimeraren: klockar allt och kämpar mot microsekunder för bättre prestanda.
• Charmknutten: åker räkmacka genom projekten tack vare hans verbala förmåga.
• Matematiska arkitekten: en besserwisser som gärna förklarar de grundläggande principerna för datorns beräkningar för dig.
• Dr. Programmerare: gick i de finaste skolorna, var rumskompis med Bill Gates, publiceras i vetenskapsmagasin och har flera patent.
• Öppna källkodaren: allt som kostar pengar är skräp – free love!
• Bloggaren: bloggar gärna om sina och helst andras fina lösningar, allt går bättre om man bloggar om det.

Så: Vilken sorts programmerare är du?

[tags]programmering, programmerare, utvecklare, systemutveckling, stereotyper[/tags]

Vad håller din kropp för klass?

De kommande månaderna är det många som försöker ta hand om sin kropp lite extra inför sommar- och strandsäsongen. Det kan även vi gränssnittsutvecklare göra. Och den kropp jag pratar om då är bodyn i dina html-dokument.
Chris Coyier påminner oss nämligen om hur ett id (eller en klass) på body-taggen ger bättre kontroll för dina stylesheet.
Säg till exempel att vill ha alla länkar röda istället för blå bara på kontakta-oss-sidan. Att skriva ett separat stylesheet för just den sidan är opraktiskt eftersom det ger redundans. Alternativet att ge alla länkar på den sidan en speciell klass faller på samma grepp.
Den bästa lösningen är istället att ge body-taggen på den sidan ett unikt id, och sedan skriva följande css:

a {
color: blue;
}


#contact-page a {
color: red;
}

Detta är ett simpelt men kraftfullt trick. Genom att endast ändra html-koden på ett enda ställe kan du smidigt styra utseendet för speciella sidor/underavdelningar på din sajt. Principen kan användas till många användbara lösningar – här kommer ett par andra exempel:

Tekniken kan användas för att markera vilken sektion som är aktiv i en huvudmeny. Med hjälp av ett id eller en klass på body-taggen får man rätt flik/menyalternativ markerat på ett enkelt sätt. Läs Roger Johanssons artikel Setting the current menu state with CSS, för att se exakt hur du ska skriva.

Klassifiering av body-taggen är praktiskt för unobtrusive javascript. Genom att med javascript lägga till klassen ”js” på bodyn markerar man att användaren har javascript påslaget. Detta görs med raden:
document.body.className = (document.body.className +' '||'') + 'js';
Från css:en kan man då, med body.js i selektorn, sätta regler för element som ska behandlas med javascript. Till exempel gömma element, som användaren sedan kan ”fälla ut” (med hjälp av något toggle-script).
Detta är ett enkelt och mer effektivt sätt än att t.ex. loopa igenom alla element med javascript och gömma dem därifrån. För användare utan javascript visas elementen som vanligt, eftersom body aldrig får klassen js. Läs Chris Heilmanns artikel om unobtrusive javascript för en mer detaljerad beskrivning.

Även då man vill ge användaren själv möjlighet att anpassa utseendet på sidan är principen praktisk. På A List Apart finns artikeln Invasion of the Body Switchers, där man presenterar kod och demo av en anpassa-funktion med javascript och css. Beroende på användarens val läggs en eller flera klasser till på body-taggen och utseendet ändras.

Så lycka till och ta hand om din kropp!
Förresten; om du läst ända hit så kanske du platsar i gruppen av personer som skulle kunna tänka sig att ha en sådan här tröja

[tags]html, css, body, webbutveckling[/tags]

Om transparent systemutveckling

Radikal transparens är ett begrepp inom management, som går ut på att göra alla beslut publika. Alla dokument, argument, överenskommelser etc. ska tillgängliggöras för vem som helst som är intresserad.
Björn Jeffrey försöker just nu vara den mest transparenta CEO:n – genom att bland annat öppna sin kalender och sin todo-lista för alla. Joakim Jardenberg försöker med samma sak tror på den helt öppna tidningsredaktionen.

Inom systemutveckling har radikal transparens främst återfunnits inom Open Source-projekt. Men övrig systemutveckling börjar närma sig. Med webb 2.0 slog utvecklingsbloggar och betaversioner igenom. Varenda webbprojekt ska idag ha en blogg där man berättar vad som komma skall och användare får prova webbapplikationerna innan de är helt färdigutvecklade.
Den transparenta systemutvecklingsprocessen är inte bara populära hos mindre webbyråer med nya startups. Två tydliga exempel från de senaste månaderna är SvD och Skatteverket.

Arbetet den nya versionen av Skatteverket går nämligen att följa på deras utvecklingsblogg, och prototypen av den nya sajten är tillgänglig för alla!

I slutet av september lanserade SvD en ny version av sin sajt. Men på grund av tekniska problem blev de tvungna att backa tillbaka till den gamla versionen. Veckan efter testkördes den nya sajten publikt en halvtimme varje kväll. Så här skrev chefsredaktören på sajtens blogg:

Vi gör detta helt öppet inför publik. Är det nåt vi lärt oss de senaste dagarna är att en öppen och ärlig kommunikation med läsarna uppskattas – och skapar engagemang och till och med viss förståelse för att det blir som det blir.

SvD.se bloggen Dagen efter på SvD.se (2007-10-01) via Beta Alfa

Även om det i SvD’s fall blev en något ofrivillig transparens så verkar det alltså gett positiva effekter.
Så: Är öppna systemutvecklingsprocesser är här för att stanna?
Jag tror att engagera användarna ger bäst resultat och störst chanser att lyckas. Dessutom finns synergieffekter då olika aktörer kan dra lärdom av varandras projekt.
Men jag tror att konkurrens kan sätta käppar i hjulet – man vill inte berätta för konkurrenten om sitt nästa drag. Och om det ska vara radikal transparens ska väl källkoden (=alla dokument) ges ut, vilket inte är lika vanligt än.
Vad tror ni?

[tags]transparens, genomskinlighet, transparent systemutveckling, transparent systemutvecklingsprocess, SvD, Skatteverket[/tags]