lillbra.se

Mer om korta url:er och hur du skapar din egna url-förkortare

Jag har skrivit tidigare om korta url:er och kritiken mot dessa. Sedan dess har utvecklingen av url-förkortare fortsatt i rasande takt.
Flera större sajter har på senaste tiden lanserat sina egna korta url:er, med den specifika egenskapen att de endast pekar mot deras egna webbsidor. TechCrunch (tcrn.ch), Coca Cola (cokeurl.com), The New York Times (nyturl.com), ContentNext’s (cnt.to) och Twingly med kommande tw.ly är några exempel på företag som har gjort just detta.
Den stora fördelen med egna kort-url:er är att användarna kan se på länken var den går någonstans. De får en garanti att de inte hamnar på något okänt ställe, något man missar med generella url-förkortare som Tinyurl eller bit.ly. En annan fördel är naturligtvis marknadsföringeffekten man får då det egna namnet finns med i url:en.

Finns det inga nackdelar då? Jo, Mashable listar ett par stycken: Om man ska ha sin url-förkortare själv så finns det en kostnad med i bilden, och dessutom man missar eventuella kringtjänster som generella url-förkortningssajter erbjuder.

Om du vill ha en alldeles egen kort-url för din egna domän så finns det flera tjänster du kan använda. Bland andra:

• awe.sm
• Budurl
• Google Short Links
• Culld.us

Beskrivningar och lista på fler liknande tjänster hittar du på iWantMyName.
Om du vill sätta upp en förkortare på en egen server kan du använda Youurls php-script för detta, eller testa Short URL-pluginet för WordPress. Lycka till!

[tags] url, url:er, förkortade url:er, url-förkortare, webbadresser, tinyurl[/tags]

Principer och best practices inom modern webbutveckling

Det finns många ord och uttryck som beskriver best practices och viktiga principer inom modern webbutveckling. Här gör jag ett försök att beskriva några som man ofta stöter på inom front-end-utveckling. Flera av dem innebär i praktiken samma sak, men det kan vara bra att känna till de individuella begreppen:

Progressive enhancement

Tilltagande förbättring. Progressive enhancement är ett sätt att arbeta med tekniker i flera skikt. Alla besökare får det grundläggande innehållet på en webbsida oavsett webbläsare och uppkoppling, medan man samtidigt erbjuder de med bättre bandbredd eller bättre webbläsare en förbättrad upplevelse av sidan. De serveras alltså en lyxigare sajt. De tre skikt man oftast talar om är html, css och javascript, där varje lager bidrar till en förbättrad version av sidan för de som kan ta emot den tekniken.
Se ett praktiskt exempel på användandet av progressive enhancement här.

Graceful degradation

Elegant degradering. Graceful degradation betyder att du utvecklar din webbsajt så att den ska fungera även när besökaren har sämre mjuk-/hårdvara, som inte stöder den senaste eller mer avancerade teknikerna. När du använder funktioner som de senaste webbläsarna stöder, ska du göra det på ett sätt så att äldre webbläsare ändå kan använda sajten. Dessa besökarna får då nedgraderas till en mer basic version, men där allt viktigt innehåll fortfarande kan tillgodogöras, även om det kanske inte ser lika snyggt ut.
Se ett designexempel på graceful degradation här.
Läs om skillnaden mellan Graceful degradation och Progressive enhancement här.

Unobtrusive javascript

Icke påtvingande javascript. Unotrusive javsacript innebär att du separerar beteende (javascript) från innehåll (html). Dvs. använd inga onclick-attribut, href="javascript:alert();" eller dylikt i html-koden, utan placera all javascript i separata filer. Javascript ska användas som extra funktionalitet på sidan och inte krävas för att sidan ska fungera. Med unobtrusive javascript ger man en rikare gränssnitt utan att stänga ute personer som surfar med javascript avstängt.
Se ett exempel här hur du gör ditt javascript unobtrusive.

SPOT (Single Point of Truth)

Den enda sanningen. SPOT handlar om att hantera redundans och undantagsfall, och innebär att det alltid ska finnas ett default-tillstånd som används då inget annat lyckas eller kan användas. Skriv därför viss global grundläggande kod som kommer att gälla som fallback för alla och alltid. Bygg sedan ut funktionalitet och utseende för andra specialfall eller typer av användare, det kan te.x. handla om att ändra layouten vid vissa skärmstorlekar.
Se ett exempel på SPOT med css 3 här.

Hade du koll på alla dessa begrepp? Vilka uttryck har jag missat?

[tags]webbutveckling, best practice, progressive enhancement, unobtrusive javascript, graceful degredation [/tags]

Framtiden tillhör HTML 5

I ett par år nu har det varit heta diskussioner om vilket uppmärkningsspråk som ska gälla på nätet i framtiden – HTML 5 eller XHTML 2. Men nu äntligen kan webbvärlden enas bakom en standard.
Förra veckan meddelade nämligen W3C att arbetsgruppen för XHTML 2 kommer att upplösas i slutet av detta år (via Monday By Noon). HTML 5 blir den standard som går segrande ur duellen! Föga förvånande kanske många tycker, men nu är det alltså officiellt. På idg.se kan du läsa mer.

Bara den senaste månaden har tekniken fått flera stora erkännanden:

• Safari 4 släpps med stort HTML 5-stöd, bland annat video, audio och offline
• Firefox 3.5 släpps, också den med stöd för ovan nämnda
• Google har börjat använda HTML 5 som doctype på Google.com
• Googles berättar om Google Wave som bygger på HTML 5

Så hur gör du då för att komma igång med HTML 5? Det finns mängder av tutorials och nybörjarguider! Smashing Magazine har sammanställt några resurser för HTML 5, bland vilka tex. utmärkta HTML 5 Doctor finns. Lycka till!

[tags]html, xhtml, html 5, xhtml 2, webbstandarder, standarder, w3c [/tags]